Kollektivdjungeln

Har bort i stan i snart två år nu och borde vara medveten om hur jag ska bete mig kollektiv trafiken men jag kommer nog aldrig sluta att förundras över hur stressade alla alltid är. När personer närmar sig en hållplats eller en tågstation börjar det. Om det visar att är en minut till avgång börjas det springas i rulltrappor och liknande. Detta oavsett om det bara är tre minuter till nästa avgång. Väl nere på perrongen är det knappt att man låter folk gå av utan ska in fortast möjligt. Är det kommer till avstigning börjar förberedelserna straxt efter att man lämnat stoppet tidigare då man ska inta position (oftast förekommande vid stora stationer t.ex centralen, fridhemsplan mm). Detta är en procedur som kan liknas med en sista sträcka i en stafett på skidor där det gäller att ligga i perfekt läge för att komma först över mållinjen, i detta fall först ut genom dörrarna. När man sedan tror att den värsta hetsen är över kommer man till rulltrappan och då gäller det att stå på rätt sida för på höger sida står man och på vänster går man och vet man inte det kommer det mycket arga blickar på dig. Nu kommer det värsta. Jag har blivigt precis som alla andra, springer till ner till tuben, tränger mig på och av och skulle aldrig stå på fel sida i rulltrappan.